Hjärtstartare och hjärt-lungräddning - en ordlista

När det gäller hjärt- och lungräddning och hjärtstartare så finns det en mängd termer som du kanske inte vet vad dem betyder. Vi har samlat ihop ord och termer som kan vara bra att veta om du ska köpa en hjärtstartare.  

Vad betyder… 

• AED (Automatisk Extern Defibrillator) - Ett internationellt namn för hjärtstartare. En AED, det vill säga, en hjärtstartare är utformad för att ge en elektrisk stöt till hjärtat för att försöka återställa en normal hjärtrytm vid vissa allvarliga hjärtrytmrubbningar, såsom ventrikelflimmer och ventrikeltakykardi. Hjärtstartaren analyserar hjärtats rytm och bedömer om en stöt ska ges eller inte. Du kan läsa mer om hjärtstartare här.
• Asystole – Hjärtat har slutat slå och visar ingen aktivitet. På ett EKG-diagram skulle de karakteristiska kurvorna inte finnas, utan bara visas som rak linje över diagrammet. Blod pumpas inte längre runt i kroppen och syrestillförselens till kroppens alla delar stannar. Vid asystole kommer en hjärtstartare ej kunna leverera en stöt för det finns ingen aktivitet.
• Barn – När du läser om hjärtstartare så kommer du stöta på termer så som barnelektroder, barnnyckel eller barnknapp som ställer om hjärtstartren till barnläge. Inom hjärt- och lungräddning så räknas ett barn att vara en person som är upp till 8 år och väger under 25 kg.
• Bröstkompressioner - En livräddande teknik som används vid HLR. Vid bröstkompressioner placeras du dina händer mitt på den drabbades bröstben. Därefter trycker du i en takt för att simulera hjärtats pumpande för att få blodet att pumpas runt i kroppen. Det är rekommenderat att ge 100-120 kompressioner per minut, med ett djup av minst 5 centimeter för vuxna.
• Chock – Kan ha olika betydelser. En person kan vara i chock, som är ett allvarligt och livshotande tillstånd där blodcirkulationen är otillräcklig för att tillgodose kroppens behov. Chock kan också användas som en term för att beskriva den stöt en hjärtstartare levererar.
• Chockbar rytm - En ovanlig hjärtrytm som upptäcks av hjärtstartaren.
• Icke-chockbar rytm - När en strömstöt inte är nödvändig. 
• CPR (Cardiopulmonary resuscitation) - Är den engelska termen för Hjärt- och lungräddning som förkortas till HLR. Hjärt-och lungräddning är en livräddande, förstahjälpen teknik som används vid hjärtstopp eller andningsstopp. Genom bröstkompressioner och inblåsningar så hjälper du att upprätthålla blodcirkulationen och blodtillförseln till kroppens alla organ. För vuxna ska du ge 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar som du repeterar. För barn ska du ge 15 bröstkompressioner och 2 inblåsningar. HLR gör du tills personen börjar andas, hjärtverksamheten är återupptagen eller att räddningstjänsten tar över.
• Defibrillator -  Ett annat ord för hjärtstartare och AED. Se AED eller läs mer på Information om hjärtstartare.  
• Defibrillering – Ett annat ord för chock och stöt som levereras av en hjärtstartare.
• Elektroder – Är engångsartiklar som används tillsammans med en hjärtstartare under HLR. Elektroder kommer i förslutna förpackningar för att säkerställa deras sterilitet, effektivitet och att det självklistrande gelén håller längre. Efter användning av en hjärtstartare eller när utgångsdatumet har passerat måste elektroderna bytas ut. Elektroder består utav två plattor som fästs på den drabbades bröstkorg.
• EKG (Elektrokardiogram) -  Registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Hjärtstartaren analyserar denna aktivitet för att avgöra om stöt behövs levereras eller inte.
• Halvautomatisk hjärtstartare – På en halvautomatisk hjärtstartare ska du själv trycka på chock-knappen när hjärtstartaren säger till att en stöt eller chock är nödvändig. Läs mer om vad skillnaden är mellan halv-och helautomatisk hjärtstartare här.
• Helautomatisk hjärtstartare - En helautomatisk hjärtstartare varnar dig när den ska leverera en stöt eller chock, och ger stöten utan att du behöver göra någonting. Läs Skillnaden mellan helautomatiska och halvautomatiska hjärtstartare för mer information.
• Hjärtstopp - Vid hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga och syre kan inte transporteras till kroppens delar.
• HLR (Hjärt-och lungräddning) – Se CPR.
• HLR-docka – En människoliknande docka som används för simulering vid utbildning och övning av hjärt- och lungräddning (HLR) och förstahjälpen. Med en HLR-docka kan du öva på bröstkompressioner och inblåsningar. Det finns olika varianter med olika funktioner beroende på deras komplexitet och ändamål. Se vilka HLR-dockor vi erbjuder!
• IP-värde (Ingress Protection) – En standard som används för att ange skyddsnivån för elektroniska enheter mot inträngning av damm och vatten. Hjärtstartarens damm- och vattentålighet anges med hjälp av ett IP-värde, där IP står för Ingress Protection. Ett IP-värde består av två siffror. Första siffran gäller skyddsnivån för damm, andra siffran gäller skyddsnivån mot fukt och vatten.
• Joule – Ett mått för energinivå och vilken mängd av energi som tillförs. Joule beskriver den energimängd som hjärtstartaren ger vid stöt. Olika energinivåer används beroende på om defibrilleringens görs på ett barn upp till 8 år och 25kg  eller på en vuxen.
• LED (Light Emitting Diode) – LED, eller lysdiod, är en energibesparande lampa med lång livstid. LED-lampor finns ofta på hjärtstartare och i skåp. På hjärtstartare för att göra dig uppmärksam för ett specifik steg under processen av HLR och skåp för att lysa upp hjärtstartaren, och när skåpet larmar om att någon har öppnat dörren till skåpet för att uppmärksamma omgivningen i en nödsituation.
• Metronom – Ett tickande eller slående ljudsignal som hjälper dig att hålla takten när du utför bröstkompressioner. I de flesta hjärtstartare finns det en metronom för att hjälpa dig att utföra korrekt HLR.
• Pacemaker – Är en liten, batteridriven apparat som vanligtvis placeras under huden i bröstkorgen nära hjärtat. Apparaten är kopplad till hjärtat genom tunna elektriska elektroder som är fästa på hjärtmuskeln. Pacemakern övervakar ständigt hjärtats aktivitet och vid behov sänder den elektriska impulser för att stimulera normal rytm av hjärtat. Om en person har en pacemaker så ska du inte placera elektrod-plattan över pacemakern.
• Sinusrytm – En normal och regelbunden hjärtrytm som styrs av sinusknutan i hjärtats högra förmak som sänder elektriska impulser som gör det möjligt för hjärtat att slå. Om avvikelser hittas i sinusrytmen kan det indikera på att hjärtat inte fungerar som det ska.
• Självtest - Varje hjärtstartare utför självtester dygnvis, veckovis och/eller månadsvis. Hjärtstartaren kontrollerar om den är funktionsduglig och är redo för användning. Om hjärtstartarens självtest hittar ett fel så som elektroderna eller batteri livslängd är slut så kommer hjärtstartaren göra dig uppmärksam på det. Antingen via pipande ljud, ljussignaler eller en symbol på statusindikatorn.  
• Ventrikelflimmer - En livshotande och kaotisk hjärtrytm där hjärtat inte kan slå som den ska vilket gör att blod inte kan pumpas runt i kroppen.
• Ventrikeltakykardi - En snabb och oregelbunden hjärtrytm som kan leder till att blodcirkulationen inte fungerar som den ska.